Kamerabevakning på en arbetsplats kan innebära ett intrång i den personliga integriteten för de som bevakas, inte minst gäller det de individer som arbetar där. Bolag som genom kameraövervakning behandlar sina arbetstagares personuppgifter måste därför följa EU:s dataskyddsförordning (GDPR) och svenska regler om personuppgiftsbehandling INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Kamerabevakning och GDPR
2. Skyldighet att lämna information vid kamerabevakning
3. Behövs tillstånd för kamerabevakning?

Utöver dataskyddsförordningen behöver arbetsgivaren även följa bestämmelserna i den svenska kamerabevakningslagen. Detta innebär till exempel en skyldighet att tydligt upplysa om att kamerabevakning sker, men även en skyldighet att behandla de uppgifter som hanteras med sekretess. För att regelverket om kamerabevakning ska vara tillämpligt ska det handla om kontinuerlig eller åtminstone regelbundet upprepad bevakning av en plats där människor normalt vistas. Det ska dessutom vara möjligt att identifiera individer utifrån bilderna och eventuella ljudupptagningar för att det ska vara fråga om kamerabevakning. Videoupptagning med handhållen utrustning och exempelvis övervakning av en industriell tillverkningsprocess på en plats där människor normalt inte vistas är inte kamerabevakning. Tillsyn över kamerabevakningslagen och dataskyddsförordningen utövas av Integritetsskyddsmyndigheten, IMY. Brott mot lagen och förordningen kan medföra dels en sanktionsavgift, dels skadestånd till de individer som har varit föremål för bevakningen.

1. Kamerabevakning och GDPR

Videoupptagning på en plats där människor vistas innebär nästan alltid att personuppgifter behandlas, ofta i flera steg. Som exempel på behandlingar kan nämnas visning på skärm i realtid, lagring av bildmaterialet på hårddisk, överföring till flyttbart lagringsmedium med mera. Kamerabevakning måste därför ske i enlighet med dataskyddsförordningens regler om rättslig grund för hanteringen av personuppgifter, uppgiftminimering, berättigat syfte, säker hantering och så vidare. Den rättsliga grunden kan vara olika i olika sammanhang, men TEKO rekommenderar arbetsgivare som överväger kamerabevakning att inte förlita sig på arbetstagarnas samtycke som rättslig grund, då sådant samtycke kan återkallas med omgående verkan och därmed göra kamerabevakningen otillåten. Finns behov av kamerabevakning finns ofta annan rättslig grund (exempelvis intresseavvägning eller rättslig förpliktelse) att bygga på. Kravet på uppgiftsminimering innebär att kamerabevakningen bör anordnas på ett sätt att ytan som bevakas begränsas till endast det som är nödvändigt för syftet. Den som får sina personuppgifter behandlade, exempelvis genom kamerabevakning, har vissa rättigheter, bland annat rätt till information och rätt att få veta vilka uppgifter som bolaget behandlar.

2. Skyldighet att lämna information vid kamerabevakning

Den som bedriver kamerabevakning är skyldig att tydligt upplysa om att kamerabevakning sker. När det gäller information till de anställda på arbetsplatsen kan informationen lämnas exempelvis i bolagets personuppgiftspolicy, förutsatt att denna är allmänt kommunicerad och spridd. Det finns dock andra grupper som kan komma att få sina personuppgifter behandlade genom kamerabevakningen. Det kan röra sig om externa besökare, underhållsfirmor med flera. Även dessa behöver upplysas om kamerabevakningen, exempelvis genom skyltning, en besöksmanual, via hemsida eller e-post eller på annat sätt. I informationen ska följande ingå:

• Vem som är personuppgiftsansvarig (normalt är det bolaget som har beslutat om kamerabevakning).
• Ändamål med och rättslig grund för bevakningen.
• Hur länge personuppgifterna behandlas.
• Vilka rättigheter den ”registrerade” har.
• Möjligheten att klaga hos Integritetsskyddsmyndigheten.

Observera att det är viktigt att särskilt informera om ifall kamerabevakningen även innebär ljudupptagning. Detta är dels på grund av krav i kamerabevakningslagen, dels på grund av att det är olagligt att i hemlighet spela in ett samtal om man inte själv deltar i samtalet. En arbetsgivare som inte informerar om att ljudupptagning sker riskerar att göra sig skyldig till brottet olovlig avlyssning, ett brott med fängelse i straffskalan.

3. Behövs tillstånd för kamerabevakning?

Utgångspunkten är att så länge regelverket i kamerabevakningslagen och dataskyddsförordningen följs, så behövs inget tillstånd för kamerabevakning för privata aktörer, såsom svenska TEKO-företag. Endast i väldigt specifika undantagsfall krävs tillstånd av privata aktörer. Beslutet att införa kamerabevakning faller normalt under en arbetsgivares beslutsrätt. Införandet, och även förändringar i pågående kamerabevakning, anses dock vara en viktigare förändring av verksamheten för berörda arbetstagare. Därför behöver arbetsgivaren normalt förhandla enligt § 11 MBL innan beslutet fattas.