Nya avtal om etableringsjobb

TEKO har med Unionen och IF Metall tecknat nya kollektivavtal om etableringsjobb för långtidsarbetslösa och nyanlända som varit i Sverige upp till tre år.

1. Syftet med etableringsjobb

Syftet med etableringsjobb är att personer i dessa grupper ska ges bättre möjligheter att komma in på arbetsmarknaden och skaffa sig de kunskaper och erfarenheter som krävs för att få en anställning. Tanken är också att bolagens arbetskraftsbehov ska tillgodoses.

2. Villkor för att ingå avtal om etableringsjobb

För att bolag ska kunna ingå avtal om etableringsjobb krävs att kriterierna nedan är uppfyllda. 2.1 Målgrupp Den ena målgruppen för etableringsjobb är nyanlända. Med det avses personer som beviljats uppehålls-tillstånd inom de senaste 36 månaderna före dagen för ansökan om statlig ersättning. Etableringsjobb kan inte användas för personer som beviljats tillfälligt uppehålls-tillstånd till följd av regler om arbetskrafts-invandring. Den andra målgruppen är långtidsarbetslösa. Med det avses personer som står långt från arbetsmarknaden och vid beslutstillfället har fyllt 20 år, är arbetslösa och anmälda som arbets-sökande hos Arbetsförmedlingen. De ska dessutom antingen ha varit arbetslösa eller ha deltagit i arbets-marknadspolitiskt program på heltid under minst 24 av 27 månader före ansökan eller vara anvisade till det arbetsmarknadspolitiska programmet etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare enligt förordningen om etablerings-insatser för vissa nyanlända invandrare. 2.2 Lokal överenskommelse För att kunna träffa avtal med arbetstagaren om etableringsjobb måste bolaget först träffa en överenskommelse med den lokala arbetstagarorganisationen om att etableringsjobb kan tillämpas i verksamheten. En sådan lokal överenskommelse träffas alltså med respektive klubb eller, om klubb inte finns på arbetsplatsen, med ombudsman från respektive avdelning. Om det beror på facket att en förhandling inte har inletts inom tre veckor efter bolagets förhandlingsframställan, får bolaget börja tillämpa etableringsjobb i sin verksamhet utan lokal överenskommelse. Detta förutsätter att dröjsmålet inte beror på arbetsgivaren. Kontakta TEKO om det blir aktuellt. En arbetsgivare som trots förhandlingar inte har lyckats träffa en lokal överenskommelse om att använda etableringsjobb kan efter lokal och central förhandling, begära prövning av frågan i en partssammansatt nämnd. Avtalet om etableringsjobb tillåter inte att de lokala parterna ställer krav på eller träffar överenskommelse om andra löne- eller anställningsvillkor än de som följer av avtalet. Det får inte heller ställas krav som komplicerar eller försvårar etableringsjobb. 2.3 Uppsägningar på grund av arbetsbrist Om arbetsgivaren har sagt upp på grund av arbetsbrist, får inga etableringsjobb ingås på samma driftsenhet och avtalsområde inom 12 månader från det att uppsägningarna vidtogs. Efter karenstiden om 12 månader kan bolaget anställa personer med etableringsjobb även om det finns tidigare anställda som har företrädesrätt till återanställning. Företrädesrätt till återanställning gäller inte till etableringsjobb. 2.4 Beviljad statlig ersättning Individen ska ansöka själv hos Arbetsförmedlingen om statlig ersättning för arbete i etableringsjobb. Arbetsgivaren ska ge in ett arbetsgivarintyg om faktiska förhållanden enligt en blankett som finns på Arbetsförmedlingens hemsida. Arbetsgivarintyget ska skickas till Arbetsförmedlingen med kopia till arbetstagaren, TEKO och arbetstagarförbundet lokalt och centralt. Arbetsgivarintyget ersätter inte ett anställningsavtal. 2.5 Arbetsledning Den anställde i etableringsjobb får inte stå under någon annans arbetsledning än arbetsgivarens. Det går alltså inte att anställa personer i etableringsjobb och sedan hyra ut dem för arbete under en annan arbetsgivares arbetsledning.

3. Anställningsavtal och villkor under anställningen

3.1 Visstidsanställning Ett etableringsjobb är en tidsbegränsad anställning. Anställningen ska vara på heltid och får som längst gälla under en period om max två år. En arbetsgivare kan träffa skriftligt avtal med en person om etableringsjobb på heltid under en period upp till max två år. Avtalet ska ingås skriftligen, använd TEKO:s blankett. Ett bindande anställningsavtal mellan bolaget och medarbetaren uppstår först när Arbetsförmedlingen beslutat att bevilja arbetstagaren statlig ersättning för etableringsjobb. Läs mer under tidigare avsnittet Ansökan om statlig ersättning för arbete i etableringsjobb. En etableringsanställd omfattas av Tekoavtalet för tjänstemän. Däremot ska kollektivavtalets bestämmelser om lön och lägsta lön inte tillämpas och en anställd på etableringsjobb omfattas inte av lönerevisionen, läs mer under avsnittet om lön nedan. 3.2 Utbildning med mera under anställningstiden Liksom andra nyanställda behöver anställd i etableringsjobb få en introduktion på arbetsplatsen och information om arbetsmiljö- och säkerhetsfrågor. Detta är personer som sannolikt behöver extra introduktion och stöd då de börjar sin anställning. En anställd med etableringsjobb som nyligen beviljats uppehållstillstånd ska ges möjlighet att delta i svenska för invandrare. Om utbildningen förläggs till arbetstid ska det inte göras löneavdrag. En rimlig fördelning kan vara att utbildningen till 50 procent sker på arbetstid och övrig tid sker på fritiden. Sådan utbildning bör i förekommande fall så långt möjligt förläggas i början eller slutet av ett arbetspass. Annan kortare utbildning som arbetsgivaren och den anställde med etableringsjobb kommit överens om ska också ske utan löneavdrag. Utifrån syftet med etableringsjobb bör arbetsgivaren se positivt på att en anställd med etableringsjobb får utbildning och den anställde bör som huvudregel genomföra sådan utbildning som arbetsgivaren anser underlätta en fortsatt anställning. 3.3 Gällande kollektivavtal En anställd i etableringsjobb omfattas av Tjänstemannavtalet för Unionen respektive Tekoavtalet för IF Metall. Det innebär till exempel rätt till ersättning för övertid och obekväm arbetstid enligt de avtalen. Eventuella ersättningar ska beräknas på den sammanslagna summan av arbetsgivarens lönedel och den statliga ersättningen till arbetstagaren. Kollektivavtalens bestämmelser om lön och lägsta lön ska inte tillämpas och en anställd på etableringsjobb omfattas inte av lönerevisioner. Med undantag för bestämmelser om lön och lägsta lön, ska lokala överenskommelser som träffats med stöd av kollektivavtalen tillämpas. 3.4 Lön För etableringsjobb bestäms lönen genom ett särskilt kollektivavtal. Den lön som gäller under 2024 är 7 563 kronor per månad. Lönen ska justeras vid ändrat basbelopp i regel per den första januari respektive år. Detta belopp inkluderar både lön, eventuella fasta lönetillägg som annars skulle betalats ut till exempel baserade på arbetstagarens kompetens, prestation eller ansvar. Därför ska exempelvis olika eventuella former av bonus inte betalas. Rörliga lönetillägg såsom övertidsersättning ska utgå enligt respektive centralt kollektivavtal. Det är viktigt att notera att arbetsgivaren inte får betala en högre månadslön och att arbetsgivare som betalar en högre månadslön blir återbetalningsskyldig till staten för mellanskillnaden. En anställd med etableringsjobb omfattas inte av lönerevision eller eventuella lokala överenskommelser om lönenivåer. Arbetsgivarens lönedel ligger till grund för beräkning av sjuklön och andra typer av ersättningar så som föräldralön m.m. Det betyder att vid sjukdom gör arbetsgivaren karensavdrag och betalar sedan 80 % av arbetsgivarens lönedel. Staten fyller ut resterande del av sjuklönen. Efter tvåveckorsperioden betalar staten hela sjukpenningen. På motsvarande sätt betalar arbetsgivaren kollektivavtalade pensions- och försäkringspremier och kompletterande pensionspremier på arbetsgivarens lönedel. 3.5 Semester, semesterlön, semesterersättning med mera Anställda med etableringsjobb har rätt till semesterförmåner enligt semesterlagen, med avvikelser enligt nedan. Dessa ersätter betalningsreglerna i det centrala kollektivavtalet. Arbetstagaren ska redan under det första anställningsåret få fullt betald semester enligt semesterlagen. Upp till 25 semesterdagar fyller arbetsgivaren ut och betalar semesterlön även för semesterdagar som inte har tjänats in. Sådan semesterlön ska inte ses som förskottssemester och ska inte räknas av mot semesterersättning vid anställnings upphörande. Semesterlön och semesterersättning beräknas på den aktuella månadslönen (7 563 kronor för år 2024) samt ett semestertillägg om 0,43 procent per semesterdag. Någon rörlig lön ingår inte i semesterlöneunderlaget. Om en arbetstagare efter anställning med etableringsjobb får fortsatt anställning hos arbetsgivaren ska semesterlönen det semesterår som följer beräknas enligt respektive centralt kollektivavtal. Detta gäller under förutsättning att den anställde tidigare inte har begärt och fått utbetald semesterersättning för tiden i etableringsjobb. Arbetstagaren får statlig ersättning även för tid då arbetsgivaren betalar semesterlön eller semesterersättning under förutsättning att den ryms inom tvåårsperioden.

4. Upphörande av etableringsjobb

4.1 Avbryta i förväg Både arbetsgivaren och arbetstagaren kan avbryta en anställning i etableringsjobb i förtid. Motparten ska underrättas tre veckor i förväg. Underrättelsen bör vara skriftlig. Är det arbetsgivaren som inte vill att anställningen ska fortsätta ska arbetsgivaren samtidigt med underrättelsen varsla den lokala arbetstagarorganisationen. 4.2 Besked om inte fortsatt anställning En arbetsgivare som inte avser att ge en anställd i etableringsjobb fortsatt anställning efter tiden i etableringsjobb, ska ge arbets-tagaren besked om detta senast tre veckor före anställningstiden utgång. Beskedet bör vara skriftligt. Arbetsgivaren ska samtidigt med beskedet även varsla den lokala arbetstagarorganisationen. Dessa skyldigheter att underrätta är endast ordningsregler och innebär inte att anställningen i etableringsjobb fortsätter eller övergår i en tillsvidareanställning om arbetsgivaren missar att underrätta. Underrättelseskyldigheten syftar till att arbetstagaren ska få ett visst rådrum innan anställningen avslutas samt att ge arbetstagaren eller den fackliga organisationen möjlighet till överläggning med arbetsgivaren om beskedet. Om arbetstagaren fortsätter att arbeta på bolaget efter att anställningen i etableringsjobb upphört, kan det uppstå ett nytt anställningsavtal med bolaget. 4.3 Meddela Arbetsförmedlingen Arbetsgivaren ska meddela Arbetsförmedlingen om en anställning med etableringsjobb har avbrutits. Detta gäller oavsett om det är arbetsgivaren eller arbetstagaren som avbryter anställningen. 4.4 Statlig ersättning upphör Om Arbetsförmedlingen fattar beslut om att den anställde inte längre har rätt till statlig ersättning, upphör etableringsjobbet och därmed anställningen så snart myndighetens beslut vunnit laga kraft. 4.5 Skadestånd när fristerna inte iakttagits Det är i princip inte möjligt att rättsligt angripa arbetsgivarens beslut att avbryta ett etableringsjobb för att det skulle strida mot anställningsskyddslagen eller kollektivavtalet. Arbetsgivaren får däremot inte agera på ett sätt som är föreningsrättskränkande eller strider mot missgynnandeförbudet i exempelvis diskrimineringslagen. Om arbetsgivaren inte underrättat inom tre veckor före upphörandet ska arbetsgivaren betala ett fastställt skadestånd som motsvarar arbetsgivarens lönedel samt den statliga ersättningen för den tid som inte iakttagits. Detta gäller oavsett orsaken till att under-rättelse inte skett i tid, det vill säga om det beror på att arbetsgivaren misstagit sig om underrättelseskyldigheten eller att arbets-tagaren misskött sig på sådant sätt att arbets-givaren inte önskar ha kvar honom eller henne på arbetsplatsen eller av annan anledning. 4.6 Tjänstgöringsintyg Om en anställning med etableringsjobb har varat i mer än sex månader och arbetstagaren begär det, ska arbetsgivaren skriva ett tjänstgöringsintyg med anställningstid och de arbetsuppgifter som utförts. Om arbetstagaren så begär ska även vitsord utfärdas över det sätt på vilket arbetet utförts. 4.7 Särskilt vid uppsägningar på grund av arbetsbrist Särskilda regler gäller om en arbetsgivare, som har anställda i etableringsjobb, behöver genomföra uppsägningar på grund av arbetsbrist. Med uppsägning på grund av arbetsbrist avses här endast uppsägningar på grund av övertalighet och inte fall när arbetsgivare endast vill ändra villkoren för anställningar. Syftet med etableringsjobb är att arbetstagare ska skaffa sig de kunskaper och erfarenheter som krävs på svensk arbetsmarknad. De lokala parterna ska i samband med arbets-bristen värdera detta syfte och genom lokal överenskommelse försöka säkerställa att detta syfte inte går förlorat. Parterna ska även värdera arbetsgivarens framtida krav och behov i bemanningshänseende. Utgångspunkten är att de lokala parterna ska utröna om det är lämpligt att avsluta etableringsjobb och i så fall försöka träffa överenskommelse om andelen anställningar i etableringsjobb som bör avslutas kontra andelen arbetstagare som bör sägas upp. Om arbetsgivaren och den fackliga organisationen inte träffar en lokal överenskommelse om annat, måste bolaget i samband med arbetsbristuppsägningarna även avsluta alla anställningar i etableringsjobb. 4.8 Inte företrädesrätt till återanställning En anställning i etableringsjobb som avbryts eller avslutas ger inte företrädesrätt till återanställning.

5. Tvister med mera

5.1 Tvist om anställningsvillkor Om det kopplat till en anställning i etableringsjobb uppstår tvist om lön, ersättning och övriga anställningsvillkor som arbetsgivaren tillhandahåller, gäller TEKO:s kollektivavtals förhandlingsordningar. Det innebär att frågan i vanlig ordning ska hanteras genom lokal förhandling, central förhandling och ytterst genom prövning i domstol. 5.2 Tvister om tillämpning av etableringsjobb och nämndprövning Alla andra tvister (förutom de under 5.1) som uppstår mellan arbetstagarorganisation och arbetsgivaren gällande etableringsjobb i verksamheten kan efter lokal och central förhandling slutligen prövas av en partssammansatt nämnd. Nämndens prövning kan även avse arbetsgivarens lämplighet att använda sig av eta-bleringsjobb, om viss anställning är korrekt och om etableringsjobb används på ett sätt som strider mot syftet med anställningsformen. Med detta menas exempelvis att omfattningen av antalet etableringsjobb på arbetsplatsen är orimlig i förhållande till syftet med etableringsjobb eller att en arbetsgivare avbryter en anställning med etableringsjobb precis innan två år har uppnåtts och sedan anställer en ny person i etableringsjobb. På arbetstagarorganisationens begäran kan nämnden då pröva om arbetsgivarens egentliga skäl för etableringsjobb var att sänka sina arbetskraftskostnader, vilket inte är förenligt med avtalets syfte. Nämnden kan slutligt besluta att en anställning i etableringsjobb ska upphöra, varvid anställningen upphör en månad efter det att nämnden meddelat beslut. Skulle en arbetsgivare i en sådan situation låta den anställde fortsätta att arbeta efter att månadsfristen löpt ut anses bolaget ha ingått en ny tillsvidareanställning. En lokal arbetstagarorganisation som anser att en arbetsgivare avser att använda etableringsjobb på ett felaktigt sätt kan begära lokal förhandling inom sju dagar från det att den lokala arbetstagarorganisationen erhållit kopia på arbetsgivarintyget. Om det gäller att en arbetsgivare som har anställda i etableringsjobb bedriver verksamheten på ett sätt som strider mot parternas avtal, ska begäran göras senast två veckor efter det att den lokala arbetstagarorganisationen ska anses haft kännedom om de sakförhållanden som ligger till grund för uppfattningen om avtalsstridig tillämpning. Kan parterna inte enas i någon av tviste-frågorna får endera part hänskjuta frågan till central förhandling senast två veckor efter att den lokala förhandlingen avslutats. Samma sak gäller en arbetsgivare som inte har kunnat få till stånd en lokal överenskommelse om att använda etableringsjobb i verksamheten. Om parterna inte enas vid central förhandling kan endera parten begära nämndprövning inom två veckor från det att den centrala förhandlingen avslutades.

6. Rådgivning

På arbetsgivarguiden finns alltid uppdaterad information. Om ni har frågor kan ni vända er till ert regionkontor eller arbetsgivarjouren.