Steg-för-steg-guide: Att hantera studieledighet

Här följer TEKO:s praktiska steg-för-steg-guide: Att hantera studieledighet.

1. Skriftlig ansökan

Be den anställde fylla i en skriftlig ansökan. Det finns inga regler om när ansökan ska lämnas in, men det är naturligtvis önskvärt att det görs i god tid före ledighetens början, gärna samtidigt som ansökan sker till utbildningen. Ledighetsansökan kan sedan kompletteras när antagningsbeskedet kommit.

2. Kontrollera rätt till ledighet

Alla anställda har rätt att vara studielediga oavsett yrke eller befattning, men han eller hon måste ha varit anställd i en följd de senaste sex månaderna eller i sammanlagt tolv månader under de senaste två åren på ditt bolag. Rätten till ledighet gäller i princip alla slags utbildningar, så länge som det finns en kursplan. Rena självstudier, studier av hobbykaraktär eller rekreationsbetonade verksamheter med mera ger inte rätt till ledighet.

3. Hur lång får studieledigheten vara?

En ledighet får vara hur lång som helst så länge den används för studier. I ledigheten ingår också eventuella kortare avbrott i utbildningen, skollov, restid och tid för examination. Den anställde kan också välja att antingen studera på heltid eller på deltid, till exempel under några timmar varje dag eller vissa dagar i veckan.

4. Behöver du skjuta upp ledigheten?

Arbetsgivaren har möjlighet att skjuta upp ledigheten för att få rimlig tid för att genomföra planering av personalbehoven och för att undersöka möjligheten att skaffa vikarie. Fundera över om du har det behovet. Om ledigheten måste skjutas upp ska arbetsgivaren ge den anställde besked genast. Han/hon får då avgöra om han eller hon kan påbörja ledigheten vid det senare tillfället eller återkomma med en ny ansökan längre fram i tiden. Arbetsgivaren ska också underrätta det lokala facket om beslutet. Facket kan då begära överläggning inom en vecka.

5. Vad gäller under studieledigheten

Om studieledigheten äger rum terminsvis är den anställde skyldig att arbeta (och har rätt till arbete) under ”studieloven”. Omfattar den en längre period såsom flera kalenderår är den anställde inte arbetsskyldig (och har inte rätt till arbete) under ”studieloven”. Arbetsgivaren kan naturligtvis ändå erbjuda personen arbete. Arbetsgivaren bör då skriftligen dokumentera den tillfälliga tjänstgöringstiden, lönen samt övriga anställningsvillkor i ett tillägg till anställningsavtalet. Den studielediga får inte arbeta hos annan arbetsgivare utan arbetsgivarens tillstånd, om det inte rör sig om praktik som en del av utbildningen.

6. Lön under studieledigheten?

Arbetsgivaren ska inte betala lön under studieledigheten. Inte heller ska arbetsgivaren betala avtalsförsäkringspremier. Studieledigheten är heller inte semesterlönegrundande.

Avbryta ledigheten i förtid

Den anställde har rätt att återgå i arbete om studieledigheten avslutas i förtid eller avbryts och ska då meddela arbetsgivaren om när han eller hon vill återgå. Arbetsgivaren ska i sin tur genast underrätta den studielediga om när återgång kan ske.

Ledighet kortare tid än en vecka

Om studieledigheten pågått kortare tid än en vecka måste arbetsgivaren låta den anställde återgå i arbete när han eller hon så önskar.

Ledighet kortare tid än ett år

Om studieledigheten pågått längre än en vecka men kortare än ett år kan arbetsgivaren skjuta på återgången i två veckor.

Ledighet längre tid än ett år

Om studieledigheten pågått längre än ett år kan arbetsgivaren skjuta på återgången i en månad.

7. Återgång efter studieledighet

Den anställde har rätt att återgå i arbete när studieledigheten avslutats. Det finns inget krav på underrättelse från den anställde eftersom studieledigheten är bestämd i tid och känd för arbetsgivaren. När den anställde kommer tillbaka från sin ledighet har han eller hon rätt till samma eller likvärdiga anställningsvillkor och arbetsförhållanden som denne skulle ha haft om han eller hon inte varit studieledig.